Hur man lurar skjortan av folk och får dem att tacka en efteråt

Allt går inte att sälja med mördande reklam – det är bara en myt. Det du säger måste verkligen vara alldeles sant, eller i alla fall upplevas som sant. Men exakt hur sant måste det vara? Inte särskilt mycket, och det är om det den här artikeln kommer handla om.

Oavsett reklambudget så kan du inte få folk att tycka att du är solbränd, om du är blek och glåmig som ett väl använt lakan från landstinget. Det beror helt enkelt på att vem som helst kan se att det du säger inte är sant, och folk gillar inte att man försöker ljuga för dem. Men om du däremot är solbränd, kan du alltid framhäva det. Och om du uppfattas som solbränd kan du också knyta en känsla till solbrännan som inkluderar en massa värderingar som sedan gestaltar intrycket av dig – ditt varumärke alltså.

Okej, hur gör man då i praktiken?

Jag har skäl att tro att Föreningen för den beridna högvakten inte skulle tycka om mig om de lärde känna mig. Så därför ska jag försöka mig på att styra hur de tänker när de tänker på mig, och hur de ska känna när de möter mig. Motparten i det här exemplet utgår helt från min egen fördomsfullhet. Jag vet bara att föreningen har 22 000 medlemmar, och att de i stort sett bekostar den beridna högvakten.

Att också knyta Föreningen för den beridna högvakten till patriotism och ett svärmande för monarkin, samt en förkärlek för auktoritära hierarkier, medaljer och uniformer, utgår helt från min egen föreställning.

Jag tror inte de skulle tycka om mig om de visste att jag gick ut kadettskolan med absolut lägsta möjliga betyg. Det är något så unikt att jag bara hört talas om en som lyckats med samma sak (en i Killinggänget). Och som om inte det räckte försökte de militära myndigheterna skicka mig till tingsrätten som 18-åring för att ha tappat bort en mössa vilken jag vägrade att betala.

Vi kan konstatera att jag förmodligen inte passar in i deras bild av ett föredömligt skyttekompanibefäl, och det var också med oväntat stor lättnad jag för ett antal år sedan mottog beskedet om att min krigsplacering upphört. Så hur ska jag få 22 000 gamla flaggviftande militärer och Östermalmstanter att gilla mig?

HUR MAN LURAR SKJORTAN AV FOLK…
Enkelt. Jag drar helt enkelt fram min farfars farfars morfars morfars morfars farfars morfar: Gustav Vasa och spinner vidare på det:

Kanske min anfader, hovkyrkopredikanten Olaus Andreæ Amnéus, redan som liten korgosse var en av dem som vakade vid hjältekonungen Gustav II Adolfs kista 1632. Även om hans son, min namne, Anders Amnéus levde ett långt och lyckligt liv, kan vi mycket väl tänka oss att hans ålderdom mot slutet fördunklades av det tragiska budet om nederlaget vi Poltava år 1709.

Även motgångar är en del av livet, men det som avgör en mans karaktär är det sätt man hanterar dem på. Något min farfars farfars farfars far, överstelöjtnanten Anders Amnéus, kunnat berätta mer om. Även om han tilldelades tapperhetsmedalj av konungen – så förlorade vi kriget 1809. Idag när jag vandrar på samma gator som mina anfäder, kan jag inte annat än känna tacksamhet för hur de byggt upp och försvarat Sverige.

Även om alla detaljer är sanna, så är det sammantaget helt bedrägligt. Anledningen till att jag valde det här exemplet, är att det går att räkna ut ganska exakt hur lite sant det är. Hela varumärkesstrategin utgår från släktskapet i rakt nedstigande led till Gustav Vasa. Något som är fullkomligt ovidkommande. För det första är det högst tveksamt om man överhuvudtaget kan ärva goda egenskaper. För det andra måste man fråga sig exakt vilka goda egenskaper det skulle vara. Och för det tredje så får vi dubbelt så många anfäder för varje generation. Det betyder att det fanns 16 383 anfäder och anmödrar jag för 500 år sedan är lika mycket släkt med. Så grunden för mitt varumärke är alltså sant till 0,00006%.

…OCH FÅR DEM ATT TACKA EN EFTERÅT
Även om den fakta jag bygger mitt varumärke på är sann, så är det en väldigt liten del av den totala sanningen. Anledningen till att folk går på det, är för att jag ger målgruppen något som de gärna vill höra. Något som de gärna vill associeras med och vara en del av. Det vi gärna vill tro på, lyckas vi väldigt ofta också uppleva som en sanning.

Problemet för mig i min relation till Föreningen för den beridna högvakten, är att jag sen måste leva upp till mitt varumärkeslöfte. Men det är en helt annan historia.